Nu måste jag få skriva av mig känner jag. Jag har blivit grinig gammal gubbe och irriterar mig kraftigt på saker man kanske själv gjorde när man var yngre. Dessa företeelser utspelar sig som oftast utanför stormarknader t.ex IKEA.

Som ni alla vet vid det här laget så har jag tvillingar, snart ett år gamla. Igår skulle vi handla på en av Borås nyaste stormarknader, ICA MAXI. Vi glider in på parkeringen och ser att det är ganska fullt på parkeringen innan jag till min stora glädje ser att det finns familjeparkeringar. Lyckan blir tyvärr inte speciellt lång eftersom jag ser att de också är upptagna. Skit, tänker jag eftersom de är så bra eftersom man får bra med plats att ta ut sina barn, ta hand om tvillingvagnen utan att sätta bucklor på bilen jämte.

När jag står där och tänker skit så börjar det komma ut folk till de bilarna som står på familjeparkeringarna. Döm av min förvåning och irritation när det en efter en glider in i sina bilar - SJÄLVA!!! Jag känner hur jag börjar koka eftersom här står jag med mina tvillingar i bilen och inte får plats eftersom det finna så förbannat slöa j-vlar som inte orkar fixa en vanlig parkering till sina bilar. Vid det härt laget är jag påväg ur bilen och skall gå fram och prata med två yngre killar som står och röker vid sin bil, PÅ FAMILJEPARKERINGEN! Tyvärr är min flickvän med mig och hejdar mig och säger att jag skall låta bli.

Jag muttrar lite och är tvungen att ställa mig på en vanlig parkering. Och vad händer tror ni? Jo när jag tar ut mitt ena barn så sparkar han till så dörren flyger upp i bilen jämte. Hmm...litet märke blev det också. Nu är ilskan fullständig och funderar på hur jag skall göra eftrsom ägaren till bilen jämte kommer. Jag förklarar saken för honom och han säger att det är ok, det blev bara ett litet märke. Märkbart irriterad är han eftersom han kläcker ur sig följande kommentar. - Det finns faktiskt familjeparkeringar så att sådant här inte skall hända.

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAARGH!

Läs även andra bloggares åsikter om tvillingar, barn, irritation, parkering, affärer, bilar

En natt utan dess like ligger just nu bakom mig. Mina två små pojkar, tvillingar, får just nu sina tänder i överkäken. Ni som har småbarn vet hur det kan bli då.

Efter många om och men bestämde jag mig igår för att gå och lägga mig tidigt. Kan ju vara skönt att vakna upp ganska utvilad för en gång skull. Klockan 22.00 lade jag huvudet på kudden. Klockan 22.06 vaknade då min ena son, precis förtvivlad. Min flickvän går in i rummet och konstaterar att han blöder ur munnen. Hon blir nu ännu mer förtvivlad än vad min son är. Jag kollar upp och ser att det är från tandköttet han blöder, vilket genast lugnar min flickvän, men trots detta så gråter han konstant tills han får alvedon kl. 22.36 då han somnar jämte oss.  Jag sätter mig och pillar på designen till min tjejs mormors hemsida som handlar om barnkläder i en halvtimma.

Klockan 00.17 vaknar han och har mardrömmar. Skriker konstant till 00.30 ungefär, puh, sedan tystnar han och somnar ungefär 5 minuter senare. Äntligen sova!

Klockan 02.00 släpper helvetet lös. Min andra son vaknar på samma sätt som brorsa gjorde innan men han skriker ÄNNU högre vilket medför att han väcker detta barn som ligger i våran säng. Nu står jag och min flickvän och försöker få tyst på två stycken som skriker så att min mamma (som bor 4 mil bort) förmodligen hör det. Klockan börjar nu närma sig 03.15 innan båda är tysta, både jag och tjejen står med ögonen fulla med grus och barnen gråtit så mycket att de med all säkerhet har saltbrist.

Går ut och tar en cigarett (tack gode gud för att de finns) klockan 03.40 eftersom jag efter nattens strapatser har svårt att sova. Har även lekt med min egen sida.  Men efter många om och men somnar jag vid 04.15...zzzzzz....zzzzzz....PIP PIP PIP. ARGH! Klockan ringer för att jag skall gå upp 06.30...min son som ligger jämte mig vaknar av alarmklockan....suck...bara att gå upp och laga mat till dem. Det skall vara fem skopor i varje flaska men om jag skall vara riktigt ärlig så har jag ingen riktig koll på om det är 2 eller 16 skopor jag lagt i.

Nu är det dags att gå till jobbet, utvilad och glad...eller inte. Ärligt talat så har man lätt att hålla sig för skratt och man vill bara sova.  

Nu är den äntligen här, min alldeles egna blogg. Den kommer att ha ha en del spretiga kategorier men det är just dessa som hela mitt liv kretsar kring.

Familjen och mina barn står alltid i centrum. Idrotten kommer naturligt då jag själv e en gammal sportfåne och tränare för ett fotbollslag, P16. Pokern är en sidosysselsättning som jag tycker e helt underbar. Aldrig kan man få så mycket adrenalin för så lite.

Hoppas att ni finner denna blogg läsvärd och att ni gärna får posta era funderingar och tankar runt mina inlägg.